Vemodigt men väldigt skönt

Idag har vi plockat bort det sista av sommarens rester här på landet. Möbler och dynor har burits in och krukor har tömts på det som en gång var sommarblommor. Varje år när det är dags för detta känner jag ett vemod, men ett skönt och rofyllt sådant. Jag vet att många tycker att vemod är en jobbig känsla men jag tycker att det är ganska njutningsfullt. Nu är det dags för tända ljus och lugn musik, så här års blir det mycket av både Eva Dahlgren och Peter Le Marc för min del, för mig hör det ihop med hösten

När det mesta är undanplockat utomhus måste man ju ändå piffa upp tillvaron lite och göra höstfint på bordet. Detta arrangemang gjorde H. för några veckor sen och det pryder ju verkligen sin plats på utebordet som vi byggde i somras.



I natt har det hotats med frost och då var det ju också klart att man måste ta hand om det som fortfarande blommar och ställa i en vas på matbordet i stugan.



Det blev rosenskära, vanliga astrar, höstastrar och kärleksört. Det blir nog en av årets sista plockade buketter.



Önskar er alla en fortsatt härlig helg.